Det finns en blomma som får mitt hjärta att hoppa till lite extra. Och det är ingen specialsort eller något prydnadsaktigt. Det är den vanliga förgätmigejen. Den som växer i dikeskanter och i gamla torparträdgårdar. Den som blommar en kort stund och sedan sprider sig med vinden. Den helt vanliga förgätmigejen.
Jag har hav av förgätmigej. Det är blått överallt nu i Maj. Den blandar sig med frösådda daggkåpor, pärlhyacinter och kungsängsliljor. Jag har till och med planterat en mörk tujahäck bakom ena rabatten för att lyfta fram förgätmigejen den korta tid den blommar. För mig, finns inget vackrare.
RSS Feed
